Follow

Uppdatering 3 av 12

Nu har jag kört på med mitt nya program i 3 veckor.
Andra veckan och halva veckan som precis gått har varit skit. Ni vet när man bara känner jag skiter i det detta hjälper inte och man bara trycker ner sig själv.
Men i lördags så tändes ny energi och jag kände bara nu jäklar, sluta gnälla det blir ju inte bättre av att inte försöka. Så lördagen blev en väldigt aktiv dag med promenader, cykelturer och träning.
 
Jag har världens bästa stöd av min Sambo som har hängt på denna resan tillsammans med mig.
Vi kämpar tillsammans och jag är jätte stolt över honom!
 
Detta resulterade i att vågen visade -1,5 kg sedan förra veckan.
Vilket gav mig mycket mer motivation och jäklare namma, nu kör vi igen!
 

1 veckan med Jonathan

Min första vecka är avklarad med mitt nya träningsupplägg.
Blev tyvärr sjuk i torsdags så träningen fick utebli pga feber, men jag har försökt hålla kosten iallafall.
 
Vågen visade -0,9 kg vilket jag är vädigt nöjd med.
Jag skickade in veckans resultat till Jonathan i förmiddags så får vi se vad han säger om det.
Det jag tycker är svårt är just att klunka i mig så mycket vatten, 3 liter om dagen. 
Jag vet att det är precis vad jag ska dricka men man glömmer så lätt.
 
Ser fram emot en ny vecka och vad jag kan åstadkomma nu.
Började min dag med ett träningspass iallafall så det känns riktigt gött!
 
 
 

Hur har det gått - mars?

 
Känslan när jag sitter och skriver detta inlägget är katastrof.
Jag känner mig som ett vrak, större än någonsin (fast det vet jag att jag inte är men känslan är så). 
Mars har inte varit min månad, det har hänt otolgt mycket som varit påfrestade för mig. 
 
Jag tappade all glädje till träning, troligen har jag hållt för mycket gruppträningspass som gjort att det blivit för mycket. Jag tycker det är super skoj att hålla grupptränigspass, men att gå från noll till 4-6 pass i veckan som jag gjorde va inte något smart drag. De flesta passen är dessutom "bara" som vikarie för någon annan. 
Men jag kommer köra denna veckan också sen kommer Camilla ta över på tisdagskvällarna, så jag får lite mer tid till mig själv. 
 
Jag har kännt mig stressad och pressad från olika håll. 
Min stress har resulterat i smärtor i både mage och huvud, detta har dessutom blivit ifrågasatt "varför är du sjuk?" en idiotisk fråga som gjorde att all respekt för människan som ställde den försvann. 
HUR kan man ens anklaga en person som gör så mycket för så många andra att "skubba". 
Jag fick fint höra att hon visste minsann att jag jobbat i gymmet dagen efter att jag ställt in mitt pass. För människor verkar inte förstå skillnaden på att hålla ett pass med enorma smärtor i kroppen och att dammsuga ett golv där man kan smita undan och ta pauser efterhand som man behöver. 
Nej detta va nog det mest idiotiska jag någonsin varit med om och något som verkligen upprört mig.
Tänker knappast dela med mig av vem denna personen va för det hör inte till saken, däremot vill jag att ni ska veta hur skör jag varit i Mars och att en sånhär kommentar är aldrig okej!
 
Cille är fortfarande halt (ni kommer få ett annat inlägg om detta). 
Också något som tar enormt mycket på mig och sm gör mig otroligt ledsen. På den fronten pendlar jag mellan att allt kommr gå super bra till hon kommer alltid vara halt. En emotionell berg och dalbana som tar otroligt hårt. 
 
Jag hoppas verkligen att april blir en bättre månad. 
Att snön smälter.
Att träningslusten kommer tillbaka.
Att människor som bara tänker på sig själva med noll respekt för andra, kniper igen.
Att Cille blir bättre.
Och att alla i min närhet får må bra.