Follow

Första träningen borta

 
 
En ny kategori i bloggen, riddakbok.
Jag har länge skrivit i en liten bok vad jag har gjort. Men på sista tiden har jag helt glömt bort det.
Sen ska jag dessutom skriva till er vad vi gjort, så jag tänkte att jag skulle försöka kombinera dessa två.
Så ni kommer få ta del av lite mer detaljer kring varje träningspass. 
 
Igår var det första gången som vi kunde åka iväg och träna, så himla roligt att äntligen kunna åka iväg.
När vi skulle lasta henne så va jag så nervös så Ami fick lasta. Jag vet inte alls varför jag va så nervös men det hör nog till tror jag. Men efter lite bråk så gick hon in i transporten, bilen va packad och inget va glömt.
J fick köra så fick Kim underhålla mig så jag inte skulle flippa ur.
När vi kom fram så gick Kim runt med Cille och jag lugnade ner mig. 
 
Vi red i ett ganska litet och mörkt ridhus. 
När jag hoppade upp så va både jag och Cille spända. Det tar jag sjölvklart på mig eftersom jag va så spänd.
Det tog en stund innan Cille lugnade ner sig och jag slutade spänna mig. Lite bråkigt under hela passet, men inget stort som jag inte kunde jobba med.
 
 
Att vi kunde lasta och åka iväg är en jätte stor seger tycker jag!
Vi jobade på bra och Cille gick framåt.
Hon brydde sig inte så mycket om sakerna runtomkring i ridhuset.
Samarbetade bra med de andra hästarna i gruppen. 
 
 
 
 Nerverna, att inte vara så nervösa inför träningen.
Att hitta fokus snababre på uppgiften och att hålla fokus. Det gåller oss båda!